Du har tappat 15 meter med drivern på tio år. Vad ska du förändra? Drivern? Skaftet? Svingen? Eller din fysiska träning?
När diskussionen handlar om golfutrustning verkar svaret ofta förvånansvärt enkelt. Med åldern minskar hastigheten, alltså borde klubborna bli lättare, loftet öka och skaftet gradvis gå från stiff till regular och slutligen till ”senior”.
Det är en tilltalande logik eftersom den gör åldrandet till en förutsägbar serie förändringar av utrustningen.
Men den har ett grundläggande problem. Den börjar med lösningen innan problemet har identifierats.
I den första artikeln i den här serien såg vi, med hjälp av nästan tio miljoner drives registrerade av Arccos, att slaglängden verkligen minskar med åldern. Bland män med handicap under 5 sjunker den genomsnittliga driverlängden från 263 yards mellan 20 och 29 år till 239 mellan 50 och 59, 227 mellan 60 och 69 och 209 mellan 70 och 79.
Vi har också sett varför en del av hastigheten försvinner. Styrkan förändras med åldern, men framför allt förändras förmågan att utveckla kraft snabbt. Samtidigt förblir dessa fysiska egenskaper åtminstone delvis träningsbara.
Vi känner alltså till fenomenet och en del av mekanismerna.
Det som saknas är diagnosen.
För en golfspelare som har tappat 20 meter har inte nödvändigtvis tappat dem av en enda anledning.
Titta på hastigheten innan du tittar på längden
Föreställ dig en golfspelare som vid 50 års ålder hade 220 meter carry med drivern och som vid 65 bara når 200 meter.
Den första frågan borde inte vara vilken driver han ska köpa.
Den borde vara om hans klubbhuvudshastighet faktiskt har minskat.
Clubhead speed säger något om den energi spelaren för in i systemet. Om hastigheten exempelvis har sjunkit från 95 till 85 mph har vi redan identifierat en viktig del av problemet. Motorn producerar mindre hastighet än tidigare.
Vi måste fortfarande förstå varför. Fysiologiskt åldrande, minskad styrka och power, mindre fysisk aktivitet, skador, förändringar i svingmekaniken eller en kombination av flera faktorer kan bidra.
Att mäta nedgången är ännu inte att förklara den.
Men åtminstone vet vi att den finns.
Om samma spelare däremot fortfarande producerar 94 mph men ändå har tappat 20 meter blir det betydligt mindre övertygande att omedelbart skylla problemet på ålder eller fysisk kapacitet.
Då måste vi undersöka vad som händer mellan klubbhuvudet och bollen.
Hur använder du hastigheten du fortfarande har?
Här kommer bollhastigheten in i bilden.
Två golfspelare kan svinga drivern med exakt samma hastighet och ändå producera olika bollhastigheter. Förhållandet mellan de två värdena uttrycks vanligtvis som smash factor.
Beräkningen är enkel. Bollhastigheten dividerad med klubbhuvudshastigheten ger smash factor.
En spelare som svingar i 90 mph och producerar 135 mph bollhastighet får en smash factor på 1,50. Med samma klubbhuvudshastighet på 90 mph men bara 126 mph bollhastighet sjunker värdet till 1,40.
Motorn har inte förändrats.
Effektiviteten har gjort det.
Smash factor är inte i sig en fullständig diagnos av svingens kvalitet. Men genom att jämföra klubbhuvudshastighet och bollhastighet kan vi omedelbart skilja mellan två problem som golfspelare ofta blandar ihop. Att ha mindre hastighet tillgänglig och att överföra den hastighet man fortfarande har mindre effektivt till bollen är inte samma sak.
Skillnaden blir särskilt intressant med stigande ålder. En spelare kan ha tappat några mph men fortfarande ha utmärkt träffkvalitet. En annan kan ha behållit nästan hela sin fysiska hastighet men gradvis försämrat centreringen av träffen eller förändrat sina impactförhållanden.
Båda lämnar banan och säger exakt samma sak.
”Jag har blivit kortare.”
Men de har inte nödvändigtvis samma problem.
Hur använder bollen sedan den hastigheten?
Inte ens en utmärkt bollhastighet garanterar optimal längd.
När bollen lämnar klubbhuvudet blir utgångsvinkel och spin avgörande. Den optimala balansen mellan launch och spin förändras dessutom beroende på klubbhuvuds- och bollhastighet.
Detta är avgörande.
Det finns inte en idealisk utgångsvinkel eller ett universellt spinvärde som alla golfspelare bör eftersträva oberoende av ålder och hastighet.
En driver som var perfekt anpassad till en spelare vid 52 års ålder kan därför vara mindre effektiv för samma spelare vid 67.
Inte för att klubban har blivit för gammal.
Utan för att golfspelaren som klubban en gång valdes för har förändrats.
Situation 1: du har faktiskt tappat hastighet
Vi börjar med det enklaste fallet.
Din hastighet med drivern har minskat tydligt. Träffkvaliteten är fortfarande bra och launchförhållandena visar inga större avvikelser.
Det huvudsakliga problemet ligger då sannolikt före bollträffen.
Annan utrustning kan möjligen hjälpa dig att utnyttja den kvarvarande hastigheten bättre, men ingen driver kan fysiskt återskapa de mph som kroppen inte längre producerar.
Det är här fysisk träning blir relevant. Styrka, power, förmågan att snabbt producera kraft och golfspecifik hastighet förblir åtminstone delvis träningsbara även hos äldre spelare.
Det innebär inte att alla bör följa samma träningsprogram. Hälsotillstånd, tidigare träningserfarenhet, skador och individuella fysiska förutsättningar är avgörande.
Det betyder bara att omedelbart köpa en ny driver kan innebära att man försöker optimera konsekvenserna innan man har undersökt orsaken.
Situation 2: klubbhuvudshastigheten finns kvar, men bollhastigheten gör det inte
Ta nu en annan golfspelare.
Klubbhuvudshastigheten har förändrats mycket lite, men bollhastigheten har minskat betydligt mer.
Då handlar frågan om bollträff och effektivitet.
Var på klubbhuvudet träffar du bollen? Har ditt vertikala eller horisontella träffmönster förändrats? Har rörelsen förändrats? Hjälper klubban dig fortfarande att regelbundet hitta mitten av träffytan?
I den situationen kan det vara mindre viktigt att försöka utveckla mer fysisk hastighet.
En del av den potential du söker finns redan.
Den omvandlas bara inte längre lika effektivt till bollhastighet.
Tekniskt arbete kan då ge större effekt än ren hastighetsträning. Utrustningen kan också vara en del av problemet om klubblängd, totalvikt, balans eller andra egenskaper gör det svårare att skapa konsekvent bollkontakt.
Frågan är inte längre hur du kan svinga snabbare.
Den blir varför bollen inte längre får full nytta av den hastighet du fortfarande har.
Situation 3: hastigheten och träffen är bra, men bollflykten kostar meter
Det finns en tredje möjlighet.
Klubbhuvudshastigheten är tillräcklig. Bollhastigheten också. Men bollflykten utnyttjar inte energin effektivt.
En boll som startar för lågt, för högt eller med ett spinvärde som inte passar den tillgängliga hastigheten kan förlora carry. Orsaken kan ligga i tekniken, dynamiskt loft, attack angle, träffpunkt eller samspelet mellan spelaren och utrustningen.
Det är här en fitting blir särskilt intressant.
Inte för att golfspelaren behöver en hypotetisk ”seniordriver”, utan för att fastställa om den nuvarande drivern fortfarande skapar launchförhållanden som passar den nuvarande spelaren.
Det förändrar hela logiken bakom en fitting.
Den första frågan borde inte vara hur gammal du är.
Den borde vara vad din sving producerar i dag och om resultatet kan utnyttjas effektivare.
Situation 4: du har tappat på alla parametrar
Detta är förmodligen det minst behagliga scenariot, men kanske också ett av de vanligaste efter flera år utan objektiva mätningar.
Klubbhuvudshastigheten har minskat. Träffkvaliteten har försämrats. Bollhastigheten har sjunkit ännu mer. Launchförhållandena passar inte längre.
I den situationen är det meningslöst att leta efter den enda orsaken till den förlorade längden.
Det finns flera orsaker.
Föreställ dig en golfspelare som tappar en del av sin fysiska kapacitet, omedvetet förändrar rörelsen för att anpassa sig till förändrad rörlighet och samtidigt fortsätter att spela med en driver som valdes tio år tidigare för en annan hastighet och en annan bollflykt.
Kroppen, tekniken och utrustningen har förändrats.
De har bara inte nödvändigtvis förändrats tillsammans.
Lösningen kan därför kräva flera åtgärder.
Det är just därför mätning är mer värdefullt än gissningar.
Problemet med ”senior shaft”
Det är kanske den tydligaste kommersiella genvägen i hela diskussionen.
Du är 67 år.
Alltså behöver du ett seniorskaft.
Men vad betyder egentligen ”senior shaft”?
Flexbeteckningarna inom golfindustrin följer inte en enda universell standard. Ett Regular-skaft i en skaftfamilj behöver inte bete sig som ett Regular i en annan. Vikt, böjprofil, torque och hur golfspelaren belastar skaftet påverkar också resultatet.
Men framför allt är ålder inte en mekanisk egenskap hos golfsvingen.
Två 68-åriga golfspelare kan ha helt olika svinghastigheter. Även två spelare med liknande hastighet kan skilja sig kraftigt när det gäller tempo, transition, fysisk styrka, delivery och känsla.
Ordet ”senior” beskriver deras ålderskategori.
Det beskriver inte nödvändigtvis vilket skaft de behöver.
En lättare klubba är inte automatiskt en snabbare klubba
Samma problem gäller vikten.
Det verkar intuitivt att en lättare klubba borde göra det möjligt för en äldre golfspelare att svinga snabbare.
För vissa fungerar det.
Men det är ingen naturlag.
Vikten påverkar också kontroll, rytm, känsla och potentiellt hur spelaren levererar klubbhuvudet vid impact. En lättare klubba som ger något högre klubbhuvudshastighet men samtidigt försämrar träffkvaliteten kraftigt kan ge ett sämre slutresultat.
Återigen kan mätning föra oss bort från teorin.
Testa. Mät. Jämför.
Om en lättare konfiguration ger högre klubbhuvudshastighet och högre bollhastighet samtidigt som spridningen förblir acceptabel har den skapat en verklig förbättring.
Om klubbhuvudshastigheten ökar men bollhastigheten minskar och spridningen blir större innebär den attraktivare siffran i kolumnen för club speed inte nödvändigtvis bättre golf.
Målet är inte att vinna en tävling i klubbhuvudshastighet.
Målet är att spela bättre golf.
Mer loft kan hjälpa, men inte för att du har fyllt 65
Samma princip gäller loft.
När hastigheten minskar kan en förändring av loftet hjälpa till att skapa effektivare launchförhållanden.
Men åldern är fortfarande inte den avgörande variabeln.
Två golfspelare som båda svingar i 85 mph kan leverera klubban med mycket olika attack angles och dynamiska loft. Att automatiskt ge dem samma loft bara för att de har samma hastighet skulle redan vara en förenkling.
Att göra det för att de är lika gamla är ännu mindre logiskt.
Vi borde spara data om vårt eget åldrande
Det finns en typ av information som väldigt få golfspelare har men som skulle kunna bli oerhört värdefull. Den egna prestationshistoriken.
Vi känner till våra gamla handicap. Vi minns ungefär hur långt vi brukade slå vissa klubbor. Vissa golfspelare sparar scorekort i årtionden.
Men hur många vet vilken driverhastighet de faktiskt hade vid 45? Vilken bollhastighet? Genomsnittlig carry? Spin? Träffmönster? Spridning?
Och hur många har motsvarande mätningar från 50, 55, 60 eller 65 års ålder?
Den ökade tillgängligheten till radar och launch monitors förändrar vad som är möjligt. För första gången kan en vanlig amatörgolfare realistiskt bygga upp en objektiv historik över hur det egna spelet utvecklas.
Den historiken skulle kunna vara betydligt mer informativ än en tabell som visar hur långt en genomsnittlig golfspelare i samma ålder slår.
Data på populationsnivå berättar vad som tenderar att hända med golfspelare.
Dina egna mätningar kan berätta vad som händer med dig.
Fem värden innan du förändrar någonting
För en golfspelare som märker en tydlig förlust av slaglängd behövs bara några få mätvärden för att börja ställa betydligt bättre frågor.
Klubbhuvudshastigheten visar om motorn har blivit långsammare. Bollhastigheten mäter vad som faktiskt lämnar klubbhuvudet. Träffens kvalitet och position hjälper till att bedöma hur effektivt energin överförs. Utgångsvinkel och spin visar hur denna hastighet omvandlas till bollflykt. Carry och spridning är slutligen de viktigaste måtten på verklig prestation på golfbanan.
Dessa siffror ger inte automatiskt lösningen.
Deras första funktion är ännu viktigare.
De hindrar dig från att försöka lösa fel problem.
Ålder är ingen fittingspecifikation
Efter 50, 60 eller 70 kan det vara helt rimligt att byta utrustning.
Det kan också vara rimligt att förändra delar av svingen.
Att arbeta med styrka och power kan vara relevant.
Och i vissa fall kan rätt svar vara att göra alla tre.
Men inget av dessa beslut bör automatiskt följa av ditt födelsedatum.
Den första artikeln i serien visade att åldern statistiskt förändrar golfprestationen, samtidigt som två spelare i samma generation fortfarande kan skiljas åt av tiotals yards.
Analysen av svinghastighet visade också att vissa av de fysiska egenskaper som bidrar till hastighet försämras med åldern, men åtminstone delvis förblir träningsbara.
Det leder till en annan slutsats.
Den relevanta frågan är inte vilka klubbor du borde använda eftersom du är 65.
Inte heller bara hur du borde svinga eftersom du är 65.
Frågan är vad som faktiskt har förändrats i ditt golfspel under de senaste tio åren.
Om svaret är hastigheten, träna och anpassa det som fortfarande går att träna och anpassa. Om det är träffkvaliteten, arbeta med kontakten. Om det är launchförhållandena, identifiera orsaken. Om utrustningen inte längre utnyttjar din nuvarande sving effektivt, anpassa utrustningen.
Och om flera saker har förändrats ska du inte leta efter en enda lösning på ett problem med flera orsaker.
Att åldras som golfspelare kräver anpassning.
Men först måste du mäta vad som faktiskt behöver anpassas.