Vissa innovationer inom golfutrustning är spektakulära och syns omedelbart. Andra handlar bara om några millimeter material som har fördelats på ett annorlunda sätt. Golf Pride Reverse Taper tillhör tydligt den senare kategorin. Puttergreppet lanserades 2024 och bygger på en relativt enkel idé: att vända på den traditionella avsmalningen. Den övre delen är smalare medan den nedre delen, där den nedre handen placeras, är märkbart tjockare. Enligt Golf Pride är konstruktionen framtagen för att stabilisera händerna och hjälpa golfaren att återföra putterbladet mer square mot mållinjen i träffen. Två år senare finns Reverse Taper fortfarande kvar i sortimentet och produktfamiljen har dessutom utökats. Det finns därför anledning att återvända till produkten, inte bara som ett annorlunda puttergrepp utan för att undersöka en betydligt intressantare fråga: hur mycket kan greppets form egentligen påverka vår förmåga att kontrollera puttern?
En idé som inte är riktigt så ny som den verkar
Golf Prides position när det gäller grepp för drivers, järnklubbor och wedgar är svår att ifrågasätta. Modeller som Tour Velvet, Tour Wrap och MCC-serien har under lång tid varit välkända bland både amatörer och professionella spelare. När det gäller puttergrepp har situationen historiskt sett varit annorlunda. Framför allt har SuperStroke under det senaste decenniet gjort större grepp med liten eller nästan ingen avsmalning mycket populära. När Golf Pride lanserade Reverse Taper 2024 gick företaget alltså in i ett segment där varumärkets styrka inte automatiskt gjorde det till marknadsreferensen.
Golf Pride uppfann inte heller idén att placera mer volym under den nedre handen. I samband med lanseringen av Reverse Taper uppmärksammades exempelvis ett intressant experiment som Jim Furyk gjorde 2010. Amerikanen uppges ha skurit av den övre delen av ett puttergrepp och monterat den omvänt för att skapa större volym under sin nedre hand. Några veckor senare vann Furyk Transitions Championship. Historien är intressant, men den bevisar naturligtvis inte att förändringen av greppet orsakade segern.
Den distinktionen är viktig. Med Reverse Taper har Golf Pride snarare studerat, utvecklat och industrialiserat en idé som golfare och andra tillverkare redan hade experimenterat med i olika former. I dag består serien av tre profiler – Round, Pistol och Flat – och flera storlekar. Två år efter lanseringen går det därför att betrakta Reverse Taper som en etablerad produktfamilj snarare än som ett kortlivat marknadsföringsexperiment.
Varför mer volym under den nedre handen?
För att förstå principen kan vi för ett ögonblick bortse från marknadsföringen och helt enkelt titta på hur en golfare håller sin putter. Hos en högerhänt spelare med ett konventionellt grepp sitter högerhanden längre ned. Om den handen blir alltför dominant kan den påverka putterbladets rotation, förändra grepptrycket eller bidra till större handledsaktivitet runt träffen. Det betyder inte att aktiva händer alltid är ett tekniskt fel. Flera mycket skickliga puttare har använt händerna relativt aktivt. Men för golfaren som försöker minska en överdriven aktivitet i den nedre handen är en större diameter i just detta område åtminstone en logisk lösning att undersöka.
Det är precis vad Reverse Taper gör. I stället för att gradvis bli smalare ned mot skaftet går geometrin åt motsatt håll. Den övre handen ligger runt en relativt smal sektion medan den nedre handen omsluter en större yta. Golf Pride hävdar att denna konstruktion kan bidra till att stabilisera båda händerna och hjälpa spelaren att få putterbladet mer square i träffen.
Här måste man dock skilja mellan en rimlig biomekanisk princip och en bevisad prestationsförbättring. Det är fullt tänkbart att en förändrad greppdiameter påverkar känslan, trycket från händerna och potentiellt vissa rörelser under puttstroken. Att därifrån dra slutsatsen att samma geometri automatiskt förbättrar bladkontrollen för varje golfare är däremot ett betydligt större steg.
Materialet spelar också en roll. Reverse Taper är tillverkat i polyuretan med en något klibbig och strukturerad yta. Känslan ligger därför närmare moderna, större puttergrepp än ett tunt traditionellt gummigrepp. När diameter, form och material förändras samtidigt kan också upplevelsen av putterhuvudets vikt och själva bollträffen förändras. Greppet bör därför inte bedömas helt frikopplat från resten av puttern.
Vad betyder egentligen ”15 procent mer square”?
När Reverse Taper lanserades byggde Golf Pride en betydande del av sin tekniska kommunikation på tester utförda med SAM PuttLab. Enligt uppgifter från tillverkaren analyserades totalt 364 puttar och mer än 21 000 variabler registrerades. Bland dessa fanns putterrörelse, timing, bladrotation, bladposition vid träffen och dynamiskt loft. Ur testerna lyfte Golf Pride fram en särskilt minnesvärd siffra: med Reverse Taper skulle putterbladet ha varit 15 procent mer square vid träffen jämfört med ett parallellt puttergrepp under förutsättningarna i företagets testprotokoll.
Den siffran behöver betydligt mer sammanhang än vad ett marknadsföringsbudskap vanligtvis erbjuder. För det första handlar det om data som har presenterats av tillverkaren själv. Såvitt vi känner till finns ingen oberoende vetenskaplig studie som har reproducerat hela testprotokollet och bekräftat exakt samma förbättring. Framför allt betyder ”15 procent mer square” inte 15 procent fler sänkta puttar, 15 procent bättre precision eller 15 procent mindre spridning. Uppgiften avser en relativ förbättring av en vinkelmätning av putterbladet jämfört med den referens som användes i Golf Prides test.
Utan tillgång till samtliga rådata, resultatens fördelning mellan de enskilda golfarna och den statistiska signifikansen i skillnaderna vore det därför olämpligt att omvandla siffran till ett generellt prestationslöfte. Golf Prides resultat är intressanta eftersom de ger en inblick i produktutvecklingen och presenterar en teknisk hypotes värd att undersöka. De bevisar däremot inte i sig att varje golfare kommer att putta bättre med ett Reverse Taper-grepp.
Oberoende tester ger en mer nyanserad bild
Två år efter lanseringen finns det möjlighet att gå längre än tillverkarens egna påståenden. Golf Monthly gav i sitt ursprungliga test ett överlag positivt omdöme om upplevelsen. Testaren upplevde mindre aktivitet i den nedre handen och positiva känslor när det gällde kontrollen av både hastighet och putterblad. Anpassningen till greppet gick också relativt snabbt. Det är användbar erfarenhet från praktiskt spel, men det är inte en oberoende vetenskaplig bekräftelse av Golf Prides prestandasiffror.
Testet hos Plugged In Golf är kanske ännu mer intressant just därför att resultatet var mindre dramatiskt. Matt Saternus jämförde ett Reverse Taper Pistol med sitt vanliga grepp, både på green och med hjälp av mätutrustning, och rapporterade ingen betydande prestationsskillnad. Det betraktades dock inte nödvändigtvis som ett misslyckande för produkten. Som erfaren golfare, van vid mer traditionellt dimensionerade grepp, kunde han nästan omedelbart gå över till en betydligt annorlunda geometri utan att resultaten försämrades märkbart.
Det illustrerar en viktig princip som ibland glöms bort när golfutrustning testas: att förändra en parameter behöver inte leda till en mätbar förbättring hos en spelare som från början inte hade ett specifikt problem kopplat till just den parametern.
När Golf Pride senare introducerade mindre Reverse Taper-versioner blev bilden ännu mer intressant. Samma testare, som hade upplevt Medium och Large som alltför stora, var betydligt mer positiv till Small Pistol. För honom fyllde den mindre modellen händerna tillräckligt utan den klumpiga känslan från de större versionerna. Det kan vara en av de viktigaste lärdomarna kring Reverse Taper: resultatet beror sannolikt inte bara på den omvända avsmalningen utan också på hur storlek och form passar spelarens händer, greppteknik och personliga preferenser.
Round, Pistol eller Flat: det finns inte bara ett Reverse Taper
Det är ytterligare ett skäl till att ett generellt omdöme om Reverse Taper blir svårt. Round har en mer traditionellt rundad övre sektion innan greppet blir bredare mot den nedre handen. Pistol har en mer markerad form upptill och är tänkt att ge den övre handen en tydligare referens. Flat använder i stället en plattare övre geometri och kan vara intressant för golfare som föredrar att placera handflatorna mer mittemot varandra.
Därtill kommer de olika storlekarna. En spelare kan alltså uppskatta principen bakom Reverse Taper men ändå ogilla en viss version helt enkelt därför att den är för stor eller för att formen inte passar händernas naturliga position.
Även vikten bör tas med i bedömningen. Ett byte av puttergrepp kan förändra hur golfaren upplever klubbans totala balans. En spelare som är mycket känslig för känslan av putterhuvudet kan uppskatta Reverse Tapers geometri men samtidigt ogilla hur puttern känns efter bytet. Ett putterfitting bör därför inte sluta vid huvudform, loft, lie och längd. Greppet är också en del av utprovningen.
Vilka golfare kan ha nytta av Reverse Taper?
Det är i slutändan en mer relevant fråga än om greppet helt enkelt är ”bra” eller ”dåligt”. En golfare som upplever att den nedre handen blir för aktiv, som tydligt ökar grepptrycket på korta puttar eller som söker större stabilitet i händerna har en logisk anledning att prova den här typen av geometri. Den kan också vara intressant för alternativa grepptekniker som left-hand-low, claw eller saw, där den större nedre sektionen erbjuder en annorlunda kontaktyta för händerna.
Omvänt finns det ingen anledning att anta att ett större grepp automatiskt är bättre för den golfare som föredrar ett tunt grepp, vill känna putterhuvudet tydligt och medvetet använder en viss mängd handleds- och handaktivitet. För en sådan spelare kan ett tjockare grepp tvärtom ta bort just den feedback som efterfrågas.
Golf Pride beskriver själv ett liknande samband i sina fittingrekommendationer: större grepp riktar sig generellt mot golfare som vill minska aktiviteten i händer och handleder, medan tunnare modeller kan ge mer känsla och tillåta större aktivitet i de mindre lederna. Även detta bör dock betraktas som tillverkarens vägledning, inte som en universell biomekanisk regel. Två golfare kan med fullt fog söka helt motsatta egenskaper i sina puttergrepp.
Så testar du greppet utan att luras av första intrycket
I stället för att köpa ett Reverse Taper i förhoppningen att det automatiskt ska lösa ett puttingproblem är det mer relevant att se greppet som en fittingvariabel. Helst bör flera former och storlekar jämföras på i övrigt identiska putters. En serie på omkring 20 raka puttar från cirka 1,5 meter kan ge en första uppfattning om hur konsekvent bollen startar på den avsedda linjen. En andra serie från ungefär tre meter ställer större krav på fartkontroll, medan puttar från sex till åtta meter blir särskilt användbara för att studera längdkontroll och spridning.
Att enbart räkna sänkta puttar är inte nödvändigtvis den bästa metoden. Med ett litet antal försök kan greenläsning, ojämnheter i underlaget och ren slump påverka resultatet kraftigt. En linje på bollen, en enkel putting gate strax efter träffen eller helst ett särskilt analysverktyg kan ge betydligt bättre information om startriktning och repeterbarhet.
Golfaren behöver också få tid att vänja sig. Att jämföra fem puttar med ett grepp som använts i tre år med fem puttar med en helt ny form säger väldigt lite. Det första intrycket är relevant, men minst lika intressant är vad som händer när greppet inte längre känns nytt.
Reverse Tapers verkliga värde kan ligga någon annanstans
Två år efter lanseringen framstår Golf Pride Reverse Taper varken som en bevisad revolution inom putting eller som en tekniskt ointressant marknadsföringsprodukt. Golf Prides egna data ger en förklaring till varför konceptet utvecklades, men så länge testprotokollet och resultaten inte har reproducerats oberoende bör siffrorna behandlas för vad de är: data från tillverkaren. De externa testerna är kanske mer intressanta just därför att de visar olika reaktioner beroende på golfaren, spelarens vanor och vilken Reverse Taper-version som används.
Och kanske är det där produktens verkliga bidrag finns. Många golfare har under lång tid valt puttergrepp för att det kändes bra i butiken, för att en Tourspelare använde samma modell eller helt enkelt för att det passade estetiskt till puttern. Men greppets geometri förändrar direkt en av de viktigaste kontaktytorna i putting: förbindelsen mellan händerna och klubban.
Reverse Taper kan inte garantera fler sänkta puttar. Däremot påminner konceptet oss om att puttergreppets storlek och form bör betraktas som riktiga fittingparametrar, inte bara som estetiska detaljer.
Innan en golfare byter putter för att puttar från en och en halv meter konsekvent startar vänster kan det därför vara värt att titta några centimeter högre upp på klubban. För vissa kan Reverse Taper bidra till att lugna en alltför aktiv nedre hand. För andra kan det ta bort den feedback de faktiskt behöver. Och för många kanske skillnaden blir mycket liten.
Det är just därför Reverse Taper är ett grepp som bör testas – snarare än ett grepp vars löften bara ska tas för givna.