Artikeln uppdaterades den 30 september 2026. Den här nya versionen ersätter vår artikel från 2023 om skillnaderna i energiförbrukning mellan att bära golfbagen och att använda en golfvagn. Ny forskning gör det nu möjligt att utvidga jämförelsen till användningen av golfbil.
Måste man bära sin golfbag för att få full nytta av golfens fysiska hälsoeffekter? Minskar en manuell golfvagn verkligen ansträngningen? Och vad förändras när man slutar gå och i stället använder en golfbil? Två studier som publicerats med några års mellanrum gör det nu möjligt att skilja mellan två frågor som ofta blandas ihop: hur man transporterar sina klubbor när man går, och vad som förändras när man inte längre går. Svaret på den första frågan innehåller en överraskning. Svaret på den andra är betydligt tydligare.
Att bära golfbagen innebär inte nödvändigtvis den högsta energiförbrukningen
Andreas Kasper, Amy O’Donnell, Carl Langan-Evans och deras kollegor studerade energiförbrukningen hos 16 skickliga golfspelare, samtliga med handicap under 5. Varje spelare genomförde tre tävlingsronder under tre olika förhållanden: med golfbagen på ryggen, med en manuell golfvagn och med en elektrisk golfvagn. Studien jämförde alltså inte tre olika grupper av golfare, utan samma spelare under samtliga tre förhållanden.
En Actiheart-accelerometer användes för att uppskatta den aktivitetsrelaterade energiförbrukningen. Forskarna registrerade även hjärtfrekvensen och samlade efter varje rond in uppgifter om upplevd ansträngning och hur mycket spelarna uppskattade rundan. Resultaten utmanar en ganska vanlig föreställning:
- manuell golfvagn: 756 ± 210 kcal;
- buren golfbag: 688 ± 213 kcal;
- elektrisk golfvagn: 663 ± 218 kcal.
Det var alltså med den manuella golfvagnen, och inte när spelarna bar sin bag, som den genomsnittliga energiförbrukningen var högst. Den totala skillnaden mellan de tre förhållandena låg precis på gränsen för statistisk signifikans (p = 0,05), medan effektstorlekarna var små eller försumbara beroende på jämförelsen.
Den genomsnittliga skillnaden mellan att bära bagen och använda en elektrisk golfvagn var endast 25 kcal. Skillnaden mellan den manuella vagnen och den burna bagen uppgick till 68 kcal, utan någon statistiskt signifikant skillnad mellan dessa två förhållanden. Den elektriska vagnen utmärkte sig framför allt genom hur ansträngningen upplevdes: den upplevda ansträngningen och den maximala hjärtfrekvensen var lägst under detta förhållande. Forskarna fann däremot ingen signifikant skillnad i hur mycket spelarna uppskattade rundan.
Under ronder på omkring tre och en halv timme verkar det alltså inte vara nödvändigt att bära flera kilo utrustning på ryggen för att märkbart öka energiförbrukningen under en golfrond.
Den verkliga skillnaden uppstår med golfbilen
Den första studien besvarade däremot inte en annan fråga: vad händer när en golfbil ersätter en stor del av promenaden? Amy O’Donnell, Andrew Murray och deras kollegor undersökte detta i en senare studie som publicerades i European Journal of Sport Science.
Sexton manliga golfare på hög nivå, med en genomsnittsålder på 20,9 år och ett genomsnittligt handicap på 2,3, genomförde två randomiserade ronder under tävlingsliknande förhållanden på en 6 587 meter lång mästerskapsbana. Under det ena förhållandet gick spelarna medan en caddie bar deras bag. Under det andra färdades de i en golfbil, som också kördes av en caddie. Den detaljen är viktig: studien jämför promenad utan att spelaren själv bär bagen med användning av golfbil. Den jämför inte direkt att bära golfbagen med att använda en golfbil.
Spelarna tog i genomsnitt 17 007 steg när de gick jämfört med 6 274 när de använde golfbil. Deras aktivitetsrelaterade energiförbrukning uppgick till 880 ± 279 kcal vid gång jämfört med 456 ± 155 kcal i golfbil, en genomsnittlig skillnad på 424 kcal.
Dessa värden ska inte jämföras direkt med de 688, 756 och 663 kcal som uppmättes i Kaspers studie. Forskningsprotokollen, banorna och förhållandena var olika. Varje studie gör det möjligt att jämföra de egna experimentella förhållandena, inte siffrorna mellan de två studierna.
Att gå ökar den fysiska belastningen
Skillnaderna handlar inte bara om antalet steg och kalorier. Kroppstemperaturen var högre vid gång på hål 6, 12 och 18. Hjärtfrekvensen ökade gradvis under rundan till fots, medan den minskade under rundan med golfbil. Även den upplevda ansträngningen efter rundan var högre.
Forskarna bedömde dessutom muskelkraften i underkroppen före och efter rundan med hjälp av ett vertikalt hopptest. Försämringen efter rundan var större när spelarna hade gått. Under en enskild rond innebär gång alltså en större fysiologisk och muskulär belastning än att använda golfbil.
Tröttare, men inte nödvändigtvis sämre
Påverkar denna trötthet golfslagen? Forskarna mätte klubbhuvudets hastighet, bollhastigheten och carrylängden vid flera tillfällen under rundan. Sett över hela rundan fanns ingen signifikant skillnad i klubbhuvudshastighet eller bollhastighet mellan gång och användning av golfbil.
Det fanns dock ett undantag som är värt att nämna. På tee vid hål 12 var den genomsnittliga carrylängden 249,4 yards, cirka 228 meter, med golfbil jämfört med 238,2 yards, cirka 218 meter, vid gång. Utslaget kom direkt efter en stigning på 28,14 meter mellan greenen på hål 11 och tee på hål 12. Författarna pekar därför på en möjlig akut effekt av trötthet på slagets kvalitet, men skillnaden gäller endast en mätning på ett enda hål.
Studien ger därför inget stöd för slutsatsen att gång försämrar golfprestationen över 18 hål. Den säger inte heller vad som skulle kunna hända efter flera tävlingsdagar i följd.
Golfbilen minskar inte den upplevda mentala belastningen
Forskarna använde också NASA-TLX, ett frågeformulär som bedömer sex dimensioner av upplevd belastning: mental belastning, fysisk belastning, tidspress, upplevd prestation, ansträngning och frustration. Som väntat var den fysiska belastningen högre när spelarna gick. Även den upplevda prestationen skilde sig mellan de två förhållandena.
Däremot konstaterades ingen signifikant skillnad i mental belastning (p = 0,43), tidspress (p = 0,31), ansträngning enligt NASA-TLX (p = 0,41) eller frustration (p = 0,82). Under förhållandena i denna studie minskade användningen av golfbil alltså inte den mentala belastning som spelarna upplevde.
4,5 MET med golfvagn, 3,5 med golfbil
En kartläggande litteraturöversikt publicerad av Andrew Hall och hans kollegor i Sports Medicine placerar dessa experiment i ett bredare forskningssammanhang kring användningen av golfbilar i tävlingsgolf. Forskarna identifierade 879 publikationer och inkluderade 72 av dem. Litteraturen grupperades i sju områden: fysiska krav, tillgänglighet, kognitiva krav, juridiska och etiska frågor, nutrition och vätskeintag, sportslig rättvisa samt säkerhet.
Översikten använder bland annat uppgifter från 2024 Compendium of Physical Activities. Golfens intensitet uppskattas där till:
4,3 MET vid gång med golfbagen buren;
4,5 MET vid gång med manuell golfvagn;
3,5 MET vid användning av golfbil.
MET — Metabolic Equivalent of Task — uttrycker en aktivitets energiintensitet i förhållande till ämnesomsättningen i vila. Dessa siffror ska inte betraktas som en absolut rangordning av olika sätt att spela golf. Halls översikt framhåller själv den tillgängliga forskningens heterogenitet och begränsningar. Resultaten pekar ändå i samma riktning: att använda golfbil minskar golfens fysiska krav, framför allt den tillryggalagda sträckan och energiförbrukningen.
Studier på golfare som skiljer sig mycket från de flesta amatörer
Forskningen har en viktig begränsning när man försöker överföra siffrorna till sitt eget golfspel. Kaspers studie omfattade 16 spelare med handicap under 5. O’Donnells studie omfattade 16 män med en genomsnittsålder på 20,9 år och ett genomsnittligt handicap på 2,3. I båda fallen handlar det alltså om små grupper av mycket skickliga golfare.
Vi kan inte utgå från att skillnaderna skulle vara desamma för en 60- eller 70-årig golfare med handicap 20, på en mycket kuperad bana, i stark värme eller med fysiska begränsningar. Halls översikt påminner också om golfbilens andra funktion: att göra golf tillgänglig för personer för vilka det skulle vara svårt eller omöjligt att gå 18 hål. Den lyfter särskilt fram betydelsen för vissa spelare med funktionsnedsättning eller begränsad rörlighet.
Under sådana omständigheter förlorar en jämförelse mellan gång och golfbil som enbart bygger på kaloriförbrukning en stor del av sin relevans. Golfbilen är då inte längre bara ett sätt att minska den fysiska ansträngningen: den kan vara det som gör det möjligt att fortsätta spela golf.
Bagen eller vagnen var egentligen inte den viktigaste frågan
År 2023 frågade vi oss om det var bättre att bära golfbagen eller skjuta en vagn för att maximera golfens fysiska fördelar. Den forskning som nu finns tillgänglig gör det möjligt att ge ett mer precist svar. När golfaren går runt banan verkar sättet som klubborna transporteras på ha en relativt begränsad inverkan på energiförbrukningen. Tvärtemot vad intuitionen kanske säger uppmättes det högsta genomsnittliga värdet i Kaspers studie faktiskt med den manuella golfvagnen.
Skillnaden blir betydligt större när golfbilen ersätter en stor del av promenaden: i O’Donnells studie sjönk det genomsnittliga antalet steg från 17 007 till 6 274 och den aktivitetsrelaterade energiförbrukningen från 880 till 456 kcal. Det innebär inte att golfbilen är ett dåligt val. För vissa golfare är den tvärtom en förutsättning för att kunna spela.
Men för den som fysiskt kan gå 18 hål och samtidigt vill dra nytta av golf som fysisk aktivitet leder den tillgängliga forskningen till en betydligt enklare slutsats än den traditionella diskussionen om bag eller vagn: det viktigaste är inte att bära klubborna. Det är att gå.
Referenser
Kasper A.M., O’Donnell A., Langan-Evans C. et al. Assessment of activity energy expenditure during competitive golf: The effects of bag carrying, electric or manual trolleys. European Journal of Sport Science, 2023, 23(5), 892–898. DOI: 10.1080/17461391.2022.2036817.
O’Donnell A., Murray A. et al. Riding a Golf Cart Versus Walking: A Study on the Physiological and Performance Differences in Tournament Golf. European Journal of Sport Science, 2026, 26(1), e70099. DOI: 10.1002/ejsc.70099.
Hall A.J. et al. The Use of Golf Carts as On-Course Transportation During Competitive Golf Events: A Scoping Review. Sports Medicine, publicerad online 2025, volym 56, 2026. DOI: 10.1007/s40279-025-02354-8.
Ainsworth B.E. et al. 2024 Adult Compendium of Physical Activities: A third update of the energy costs of human activities. Journal of Sport and Health Science, 2024.