Sverige förknippas knappast med vattenbrist. Sjöar, älvar och vattendrag präglar landskapet, och i ett land med omkring 100 000 sjöar kan tanken på vatten som en begränsad resurs verka främmande.
Men 2026 har återigen visat att bilden är mer komplicerad.
När SMHI summerade det hydrologiska året 2025/2026 den 30 september beskrev myndigheten ett kontrastrikt år med både torka och översvämningar. Nederbörden hade varit lägre än normalt i södra Sverige, med låga flöden i vattendrag och låga nivåer i yt- och grundvattenmagasin som följd. I slutet av september kvarstod risk för vattenbrist i 15 län.
För golfen är frågan konkret. En golfbana behöver vatten för att behålla fungerande spelytor, men samma vatten kan samtidigt behövas för dricksvattenförsörjning, jordbruk och för att upprätthålla känsliga ekosystem.
Att Sverige är vattenrikt betyder inte att vatten alltid finns tillgängligt där och när golfbanan behöver det.
Spelbarhet behöver inte betyda maximal grönska
Diskussionen om golfbanors vattenförbrukning börjar ofta med en bild: stora gröna ytor som bevattnas mitt under en torr sommar.
Men en golfbana behöver inte bevattnas jämnt över hela sin yta.
Svenska Golfförbundets nulägesanalys från 2023, baserad på svar från 307 klubbar, visar tydligt hur bevattningen prioriteras. 99 procent av klubbarna bevattnar greener, 92 procent tees och 72 procent fairways.
Det innebär också att stora delar av en bana kan lämnas betydligt torrare. Ruffar och andra sekundära ytor behöver inte behålla samma gröna färg för att banan ska vara spelbar.
Det förändrar själva frågan. Målet behöver inte vara att hålla hela golfbanan grön. Målet är att använda tillgängligt vatten där det har störst betydelse för spelet och gräsets överlevnad.
Torkan är redan ett problem för svenska golfklubbar
Vattenfrågan är inte längre ett framtidsscenario.
I Svenska Golfförbundets undersökning uppgav 86 procent av klubbarna att de hade drabbats av torka under perioden 2018–2022. Torka var därmed den klimateffekt som påverkat flest svenska golfklubbar.
37 procent uppgav dessutom att de någon gång under samma period hade haft brist på bevattningsvatten.
Det är en betydande andel i ett land där tillgången på vatten länge har betraktats som relativt självklar.
Samtidigt arbetar golfen redan med frågan. 88 procent av klubbarna uppgav att de genomför åtgärder för att minska vattenförbrukningen. Bland de vanligaste metoderna finns behovsstyrd bevattning med hjälp av fuktmätare, optimering av bevattningssystemen och effektivare hantering av anläggningarna.
Det betyder inte att 88 procent av klubbarna har löst problemet. Det visar att vatteneffektivitet redan har blivit en del av den normala banskötseln.
Blekinge 2026: golfbanor nämndes uttryckligen
Den 26 juni 2026 gick Länsstyrelsen Blekinge ut med en tydlig uppmaning.
Vattennivåerna i länets åar och vattendrag beskrevs som kritiskt låga. Myndigheten uppmanade därför till att avstå från att ta vatten ur vattendragen för bevattning. I kommunikationen nämndes golfbanor uttryckligen tillsammans med bland annat fotbollsplaner och gräsmattor.
Bakgrunden var framför allt ekosystemens behov av vatten.
När vattenflödet blir mycket lågt kan även relativt små uttag påverka fiskar, vattenlevande organismer och växter. Under 2026 registrerade SMHI dessutom mycket låga flöden i södra Sverige. Vid Bräkneån i Blekinge noterades i augusti det lägsta vattenflödet sedan mätningarna började på 1970-talet.
Här blir konflikten tydlig. Vatten som ur golfbanans perspektiv behövs för att hålla gräset vid liv kan samtidigt vara avgörande för livet i ett vattendrag.
Samma problem, men olika lösningar
Det finns dock inte en enda modell för hur golfen ska lösa vattenfrågan.
Loftahammars Golfklubb utanför Västervik är ett intressant exempel. Klubben har sedan 2011 använt renat avloppsvatten för bevattning. Vattnet kommer från det kommunala reningsverket och UV-behandlas innan det används på golfbanan. Enligt en studie från Sveriges lantbruksuniversitet lagras vattnet i en damm med en kapacitet på omkring 6 000 kubikmeter.
Lösningen minskar konkurrensen om dricksvatten och andra mer känsliga vattenresurser samtidigt som vatten som redan har använts får en andra funktion.
Emmaboda Golfklubb är ett annat exempel på samma princip.
Emmaboda kommun och det kommunala energibolaget arbetar med användning av så kallat tekniskt vatten. I kommunens planering för 2026 nämns renat vatten för bevattning, med Emmaboda Golfklubb som exempel.
Det är en viktig förändring av perspektivet. Framtidens fråga är kanske inte bara hur mycket vatten en golfbana använder, utan vilket vatten den använder.
När vatten måste lagras när det faktiskt finns
En annan strategi är att lagra vatten.
I SGF undersökning svarade 47 procent av klubbarna att en utbyggnad av befintliga dammar är en möjlig åtgärd inom tio år för att säkra tillgången till bevattningsvatten.
Logiken är enkel. Problemet är inte nödvändigtvis att det faller för lite nederbörd under ett helt år. Problemet kan vara att vattnet kommer vid fel tidpunkt.
Ett klimat med större variationer kan ge både kraftiga regn och längre torra perioder. SMHI sammanfattning av det hydrologiska året 2025/2026 illustrerar just detta: samtidigt som delar av södra Sverige drabbades av låga vattennivåer förekom också översvämningar på andra håll i landet.
För golfbanan blir därför lagringskapaciteten strategisk. Att kunna samla vatten när tillgången är god kan minska behovet av uttag när naturen är som mest sårbar.
Strömsholm visar var gränsen kan gå
Men golfens behov av vatten kan inte alltid prioriteras.
I september 2026 rapporterade Golfbranschen om Strömsholms Golfklubb i Västmanland, där klubbens möjlighet att ta vatten begränsats på grund av förekomsten av en rödlistad art.
Artens exakta lokalisering har inte offentliggjorts av naturvårdsskäl. Länsstyrelsen i Västmanland hade satt en gräns för hur mycket vattennivån fick sänkas, 25 centimeter, och mark- och miljödomstolen fastställde begränsningen.
För klubben innebär det att tillgången till bevattningsvatten inte enbart avgörs av hur mycket vatten som fysiskt finns på platsen. Den ekologiska konsekvensen av uttaget måste också vägas in.
Strömsholms GK diskuterar därför med kommunen möjligheten att skapa en damm.
Fallet visar varför vattenfrågan inte kan reduceras till ett nationellt mått på hur många kubikmeter golfen använder. Samma aktivitet kan vara möjlig på en plats och olämplig på en annan.
Vattenförbrukning säger inte allt
Det är frestande att bedöma golfens miljöpåverkan genom att fråga hur mycket vatten en bana använder per år.
Men siffran säger inte tillräckligt.
Ett uttag från ett känsligt vattendrag under en period med extremt lågt flöde kan ha större ekologisk påverkan än en större mängd vatten som lagrats under vintern eller kommer från renat avloppsvatten.
Tre frågor blir därför minst lika viktiga som själva volymen:
Varifrån kommer vattnet?
När tas det ut?
Vad händer med den lokala miljön om det används?
Det är först när dessa frågor besvaras som golfbanans verkliga vattenavtryck går att bedöma.
Transparens är viktigare än färgen på fairway
Här finns också en svaghet i debatten om golfens vattenförbrukning: det saknas fortfarande lättillgängliga och jämförbara siffror för enskilda golfbanor.
En grön golfbana bevisar inte att vatten slösas. En brun golfbana bevisar inte heller att verksamheten är hållbar. Utan data går det helt enkelt inte att veta.
Om golfbranschen vill göra sina miljöargument trovärdiga borde klubbarna därför kunna redovisa några enkla indikatorer: den totala vattenförbrukningen, vattenförbrukningen per hektar bevattnad yta, vattnets ursprung, andelen återvunnet eller tekniskt vatten, lagringskapaciteten och utvecklingen över flera år.
Sådana uppgifter skulle också göra jämförelser mer relevanta. Två golfbanor som använder lika många kubikmeter vatten kan ha helt olika miljöpåverkan om den ena använder dricksvatten eller tar vatten från ett känsligt vattendrag under torka, medan den andra använder lagrat regnvatten eller renat avloppsvatten.
Transparens skulle därför gynna både golfen och den offentliga debatten. Den skulle göra det möjligt att identifiera verkliga framsteg, men också att skilja dem från ren kommunikation.
Hållbarhet eller greenwashing? Utan jämförbara siffror är det omöjligt att avgöra.
Framtidens golfbana måste bli bättre på att klara det bruna
Det finns också en kulturell dimension.
Golfspelare har under lång tid vant sig vid bilder av perfekt gröna fairways. TV-sändningar, golfresor och marknadsföring har bidragit till en föreställning om att en välskött golfbana ska vara jämnt grön.
Men grönt är inte samma sak som bra.
En torr och fast fairway kan erbjuda utmärkta spelförhållanden. Gräs kan gå in i vila och ändra färg utan att nödvändigtvis dö. Samtidigt kan intensiv bevattning för att upprätthålla ett visuellt ideal bli svårare att försvara när vattenresurserna är begränsade.
Förändringen handlar därför inte bara om teknik. Golfspelaren måste också acceptera att en hållbar bana under vissa perioder kan vara brunare.
Från vattenförbrukning till vattenstrategi
Svensk golf står inför en förändring som sannolikt kommer att påverka både banskötsel, investeringar och spelarnas förväntningar.
Effektivare bevattningssystem och fuktmätare kan minska onödig användning. Dammar kan lagra vatten när tillgången är bättre. Renat avloppsvatten och tekniskt vatten kan ersätta resurser som annars behövs för andra ändamål. Gräsarter och skötselmetoder kan anpassas till längre torra perioder.
Men ingen teknisk lösning upphäver den lokala ekologin.
Det är kanske den viktigaste lärdomen från 2026. Framtidens hållbara golfbana är inte nödvändigtvis den som använder minst vatten till varje pris. Det är den som kan visa vilket vatten den använder, varifrån det kommer, när det tas ut och hur effektivt det används – utan att flytta kostnaden till det omgivande ekosystemet.
Och just därför räcker det inte längre att visa upp en grön fairway som bevis på en välskött golfbana. I en tid av återkommande vattenbrist blir siffrorna minst lika viktiga som färgen på gräset.
Källor
- Svenska Golfförbundet – Nulägesanalys om hållbarhet och golf, 2023.
https://klubb.golf.se/om-golfsverige/hallbar-golf/nulagesanalys-om-hallbarhet-och-golf - SMHI – Ett kontrastrikt hydrologiskt år med både torka och översvämning, 30 september 2026.
https://www.smhi.se/nyheter/nyheter/2026-09-30-ett-kontrastrikt-hydrologiskt-ar-med-bade-torka-och-oversvamning - Länsstyrelsen Blekinge – Vattnet i åarna behövs för naturen – använd det inte för bevattning, 26 juni 2026.
https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/om-oss/nyheter-och-press/nyheter—blekinge/2026-06-26-vattnet-i-aarna-behovs-for-naturen—anvand-det-inte-for-bevattning.html - Länsstyrelsen Kalmar – Vattnet i åarna behövs för naturen – använd det inte för bevattning, 2 juni 2026.
https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/om-oss/nyheter-och-press/nyheter—kalmar/2026-06-02-vattnet-i-aarna-behovs-for-naturen—anvand-det-inte-for-bevattning.html - Sveriges lantbruksuniversitet – studie om hållbar vattenhantering och Loftahammars Golfklubb.
- Emmaboda kommun / Emmaboda Energi och Miljö – planering kring tekniskt vatten och bevattning.
- Golfbranschen – Hemlig rödlistad art sätter stopp för golfklubbens vattenuttag, 25 september 2026.
https://www.golfbranschen.se/hemlig-rodlistad-art-satter-stopp-for-golfklubbens-vattenuttag/